På DN Debatt idag presenterar utbildningsminister Jan Björklund vad han kallar ett nytt högskolelandskap. Främst ligger fokus på sammanslagningar, eller fusioner, av dagens 37 lärosäten för högre utbildning i Sverige men han diskuterar även problemen med den påstådda dikotomin kvalitet och kvantitet. Det är inte svårt att hålla med Björklund om att det behövs ordentlig utvärdering av den kraftigt utbyggda högskola vi har i landet idag. Under den senaste tjugoårsperioden har det skjutits till mycket pengar för att öka antalet platser utan att säkerställa att kvaliteten inte blivit lidande. Därför är det kvalitetsutvärderingssystem som nu genomförs välkommet, även om formerna för det har diskuterats.
Det är ingen hemlighet att utbildningsministern och hans departement är positiva till tanken om färre stora lärosäten i Sverige. De som lyssnat på Björklund på olika konferenser och seminarier har hört honom prata om detta tidigare. Vad som kan ses som anmärkningsvärt är att Björklund själv inte vill ta politiska beslut, utan hoppas att lärosäten självmant slår sig samman. SSCO motsätter sig inte sammanslagningar likt de vi tidigare sett i Sverige men vi har några viktiga poänger som vill lyfta, eller farhågor om ni så vill.
För det första är det viktigt att komma ihåg syftet med de regionala högskolorna. De startades för att komma till rätt med den stora sociala snedrekrytering som fanns, och fortfarande finns inom högre utbildning. Faktum är att snedrekryteringen de senaste åren har börjat öka. Som verktyg för breddad rekrytering är regionala högskolor det absolut viktigaste instrumentet eftersom det skapar en låg tröskel för inträde till högre studier, oavsett var i landet du befinner dig. För det andra så innebär det att det finns en bred nationell spridning av högre utbildning. Det kan tyckas konstigt att vi som företrädare för Stockholms studentkårer har denna åsikt men framförallt kopplat till breddad rekrytering är det viktigt att vi har utbildning på fler platser än de traditionella Lund och Uppsala samt i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Studenter är även mycket rörliga och studerar ofta på mer än ett lärosäte inom ramen för sin examen.
Med det sagt är det även viktigt att vi inte får ett A-lag och ett B-lag i svensk utbildning. Effekterna av det nya kvalitetsutvärderingssystemet har vi inte sett ännu men klart är att vetenskaplig grund är något som värderas högt. En högskola som är ansluten till ett större universitet kan på så sätt få högre vetenskaplighet i alla delar av sin verksamhet och därigenom högre resultat i utvärderingarna.
Vi vill ändå avslutningsvis säga att vi anser kvalitet kontra kvantitet vara en falsk dikotomi. Det finns inget som säger att de står emot varandra och lika lite som säger att det automatiskt skulle leda till bättre kvalitet om vi bara skär ner några tusen utbildningsplatser.
/Martin Sahlin, vice ordförande
Läs även Jusekbloggen som har skrivit om Björklunds artikel
David Björklund (@david_bjorklund)
24 oktober, 2011
Om man, som jag, inte har allmänbildningen nog att veta vad dikotomi betyder så har wikipedia en bra artikel i det ärendet: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dikotomi